Ett vandrarhem är ofta bas och utgångspunkt för en resa till en ny stad. Ibland kan dock vandrarhemmet bli själva destinationen. I och med intensiv rörelse de senaste åren har det blivit besök på otaliga vandrarhem runtom i världen. I min bok ska ett genuint vandrarhem andas gemenskap och värme. På många ställen har dock mass-ryggsäcks-turismen fört med sig en explosion av nya vandrarhem som många gånger har en fabriksgjord atmosfär och konstgjord känsla. Ryggsäckarna kommer in på löpande band och vandrarhemmet blir på gränsen till industri.
Då och då lyckas man dock hitta guldkorn och härbärgen som skulle kunna vara ett andra hem. Nyöppnade “Hostel Costel” i Timisoara är ett lysande exempel. Vlad, Radu och Spiri är tre kompisar från olika delar av Rumänien som pluggade tillsammans i Timisoara. För ett drygt år sedan bestämde de sig för att köpa en sliten villa, renovera upp den och öppna ett vandrarhem tillsammans. De tre killarna, bor nu tillsammans med flickvänner och ett par andra vänner i källaren och på ovanvåningen finns tre flerbäddsrum, gemensamt kök och vardagsrum. På bakgården har de en stor trädgård där vårblommor trängs under slingrande vinrankor. Nu till sommaren ska de göra de göra ett trädgårdsland och en uteplats för grillfester.
Ovan; Bronco är den glada och keliga hushunden.
Köket är hjärtat i villan och konstant välfyllt, väggarna är personligt dekorerade, i kuddrummet går vinylspelaren varm och i hallen har de sköna tofflor på lån. Om dagarna är färgburkar och verktygslåda framme och kollektivet hjälps åt med diverse sysslor. “Hostel Costel” har en autentisk hippiekänsla och sann vandrarhemsvärme.
Ska jag en dag lägga luffandet på hyllan skulle jag trivas med en vardag som vandrarhemsvärd tillsammans med mina närmsta vänner. Ett par enkla hyddor på en kritvit strand, hängmattor, en liten bar och ett husrev med myllrande liv. Ja, de är det eller en liten skolåda i ett kontorskomplex i Upplands Väsby…
/THE ESCAPE