Efter fyra dagar till sjöss på dykbåten Tatawa och en tillvaro dränkt i blå nyans är jag sedan i förrgår åter i hamn och framför bärbar skärm. Bakom mig har jag en oförglömlig färd med smått sanslösa undervattensäventyr i de södra delarna av nationalparken Komodo. Medbjudna på Tatawa var Helen Mitchell och Peter Bassett från Aquatic Alliance då huvudsyftet med resan var att fotoidentifiera djävulsrockor. Mellan våra tre till fyra dagliga dyk höll Peter och Helen givande och intressanta föredrag om marinlivet i den unika koralltriangeln som sträcker sig genom en handfull sydostasiatiska stater. Den inledande dagen bjöd på några fina dyk i centrala Komodo och därefter styrdes skutan mot Padar, Rinca och södra Komodo där vi serverades rysligt vackra vyer både med och utan cyklop. Då de helpensionerade flerdagsturerna inte i vanliga fall är en del av DM-kursen fick min medverkan spartanska påföljder och till min lycka tilldelades jag sovplats på däck. De stjärnklara nätterna och hypnotiserande soluppgångarna förhöjde upplevelsen och oavbrutet matades jag med magiska naturintryck. En redogörelse i textdetalj uteblir på grund av tidsbrist och istället följer en kraftig laddning resförföriska färgpixlar.
Bild ovan; Scorpionfish.
Bild ovan; Soluppgång över södra Komodo. Nedan; Lionfish.
En av mina tveklösa höjdpunkter på flerdagsturen var ett mörkerdyk på södra Rinca och dykplatsen Cannibal Rock. Oavsett vilken korallyta jag valde att lysa upp med min ficklampa väntade varelser jag aldrig satt ögon i tidigare. På nattdyksbild nedan; Slipper Lobster.
Bild ovan; Giant Frogfish. Dessa välkamoflerade varelser är en av mina marinlivsfavoriter. I bilden finns två grodfiskar, ser du dem båda? Under ytan gjorde jag inte det.
Ovan till vänster; Peter Bassett (och Helen Mitchell) från Aquatic Alliance fanns med på den fyra dagar långa dykturen och föreläste om djävulsrockor, valhaj och den unika koralltriangeln som sträcker sig genom Filippinerna, Indonesien och Malaysia. Bild till höger; varje djävulsrocka har unika prickar på magen och genom att fotografera dessa kan man identifiera och spåra unika individer.
Ovan till vänster; Bamboo Shark. Till höger; södra Rinca. De centrala och norra delarna av nationalparken är tillgängliga genom dagsturer från Labuan Bajo men för att nå de båt och folktomma södra delarna av parken krävs flerdagsturer.
Till vänster ovan; Dykbåten Tatawa. Till höger; SWEETLIPS!
Mina färdigheter med kamera i vatten utvecklades under dagarna på Tatawa med hjälp av min vän och instruktör Nick Longfellow som sysslat med undervattensfotografering sedan flera år tillbaka. Inom kort kommer en post med utvalda bilder Nick tagit vid dykning i Karibien och Sydostasien. Min amatörnivå kommer att bli tydlig…
NICOLE ON HER WAY!
Om en vecka ansluter min flickvän och kollega igen. I en dryg månad har vi varit på olika håll då Nicole tvingats till daglig sjukhusvård efter operation för kallbrand i Kuala Lumpur. Äntligen går läkeprocessen mot sitt slut och vi får återse varandra. Den närmsta tiden har vi få planer och i Labuan Bajo på Flores blir vi troligtvis kvar några veckor framåt.
/Erik
One comment