Det forsta som motte mig nar jag for dryga tva veckor sedan landade i Balikpapan pa Borneo var en stor skylt fran “WWF“; “STOP ILLEGAL LOGGING”. Nasta skylt fran “United Tractors” pavisar att det finns de som motarbetar dem; “We deliver total solutions in mining, construction, forestry, industry, agriculture and transportation”.
Resan pa Borneo och East Kalimantan har innehallit uppgivenhet och suckar. Det ser minst sagt morkt ut. Kol, oljeindustri och inneffektiva jordbruksmetoder har valdtagit och jamnat regnskogen med marken. Detta i kombination med okunskap och resurssloseri fran lokalbefolkningen, dvs samma problem stora delar av ovriga varlden har gor Borneo till ett av de mest drabbade och forstorda omraden pa var planet. Vi hugger av den gren vi sitter pa.
Nar plastpasar dekorerar koraller och grenar i regnskogen for att det inte finns sopptunnor, 10 % av jordens 20 000 orangutanger dor varje ar for att vastvarlden ska fa trycka i sig jatterakor och de fargglada akvariefiskarna sprangs till ytan med dynamit for att liva upp lite sushi-ris sa ar det dags att agera. Vi maste agera nu!
1000 meter hoga skyskapor, mediciner och omojliga operationer som raddar livet pa miljontals, flygplan, bilar och rymdfarjor. Vad manniskan har astadkommit ar fantastiskt.
Vi ar intelligenta, men ar vi tillrackligt intelligenta for att inse att vi snart forstort det enda vi egentligen har?
“The World is Just Awesome” som Discovery Channel uttrycker det.
Jag förstår vad menar, jag bor i balikpapan och det är inte med lite uppgivenhet som man ser allt det som skulle kunna vara så vackert. Det finns så mycket pengar men så liten del av dem används till att göra någon nytta.. Korruptionen är enorm och det går alltid att komma runt reglerna genom att betala..
intressant blogg :)